Luftens hjältar

Som en fortsättning på mitt extremt sporadiska och tematiskt inkonsekventa bloggande har nu ytterligare ett par månader passerat sedan senaste inlägget. Nu när jag har haft nästan 50 dagar på mig att utan att kunna formulera några vettiga tankegångar får jag ännu en gång retirera till att skriva om mina vardagliga bestyr, som den senaste tiden bestått i ett (relativt) frekvent resande. Som en konsekvens av detta har man spenderat åtskilliga timmar i flygplatsterminaler väntandes på att få boarda ens budgetflyg, till vilket man är förvisad av ekonomiska skäl. När man nu är på flygplatsen så kan man ibland på en skymt av flygplanets överhuvud: Kaptenen. Som en kontrast till de trötta veckopendlarna, de bakfulla semesterfirarna och lågprisflygbolagets flygvärdinnor i sina trötta, senapsgula uniformer så skrider kaptenen alltid fram med en sådan självklar aura av auktoritet. Med den skräddarsydda uniformen, sin nätta travelbag och sitt ackompanjemang av två flygvärdinnor, en vid vardera sida, så är han en alfahanne i modern tappning. Inte modern så till vida att han representerar nya tankar och idéer, snarare tvärt om, utan på grund av att han helt enkelt finns till. Han är patriarkatets obestridliga monark.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0